Denna bloggtext handlar om minoritetsspråk och urbefolkningar i klorna på klimatförändringen.
Det talas så mycket som 7 000 språk i världen, varav 90 % är utrotningshotade. Det betyder att vi har en enorm mängd små språk runtomkring oss. Därför kan jag inte låta bli att fundera på hur dagens förhållanden runt om i världen inverkar på språk.
Norrbottens museum erbjuder i vår ett digitalt besök för skolor med rubriken ”Vi är planeten”. Den digitala visningen handlar om klimatförändringen och grundar sig på Förenta Nationernas 17 globala mål.
Jag arbetar som lärare i meänkieli och finska på Övertorneå kommun och vi tog tillfället i akt med mina meänkielielever på Gränsälvsgymnasiet. Jag som språkforskare, såsom jag mest identifierar mig själv, är intresserad av temat så klart från en språkvetenskaplig synpunkt.
Efter den digitala visningen (jag rekommenderar denna ögonöppnande visning för alla!) för en månad sedan har vi resonerat kring ämnet och mina elever framställde i dag en presentation om klimatförändringen och minoritetsspråk till museipedagog Jose Antonio Gordillo Martorell på Norrbottens museum.
Vi alla (som inte är s.k. ”climate change deniers”) vet säkert så mycket fakta om klimatförändringen att jag går rakt på sak, dock från en synvinkel som sällan lyfts upp.
De som förorsakar global uppvärmning minst, drabbas av den mest. Det är orättvist. Och nu talar jag om urbefolkningar, därför att minoriteter och urbefolkningar bor oftast på platser som är extra sårbara för klimatförändringens effekter: arktiska områden, bergsområden, torra områden och regnskogar.
minoriteter och urbefolkningar bor oftast på platser som är extra sårbara för klimatförändringens effekter
Om vi tänker på urbefolkningar överlag, är de ofta fattiga och rakt beroende av naturresurser. Det är inte sällan de får sitt levebröd från naturen.
I detta sammanhang är det värt att tänka, inte bara hur vi kan hjälpa urbefolkningar och minoriteter, utan också att hur de kan hjälpa oss. Om vi tänker på samer eller andra arktiska minoriteter, påminner vi oss om deras otaliga ord för olika slags form av snö och is. De innehar ofta speciell kännedom om naturen och kan hjälpa till vid utveckling av lokala anpassningsåtgärder.
Urbefolkningar har starka insikter om naturens och årstidernas växlingar. Dessvärre har de varit tvungna att observera de första tecknen på den globala uppvärmningen redan för länge sedan.
Klimatförändringen sker snabbast nära nord- och sydpolen. Den medför förändringar i omgivningens djurarter och försvagar isen som är nödvändiga för både områdets djur och människor. De arktiska minoriteterna (t.ex. inuiter) är beroende av havet och det betyder att deras näringar, födkrokar och överhuvudtaget hela kulturen är hotade.
Uppvärmningen på arktiska områden har redan lett till fenomenet att platsbenämningar inte längre motsvarar dess omgivning och form. Det har skett exempelvis i Grönland, där vissa glaciärer har smält bort och försvunnit.
Urbefolkningar har ofta ett rikt ordförråd som minskar i samma veva som t.ex. antalet djurarter minskas, när det blir omöjligt att idka sin näringsverksamhet i sina egna områden på grund av extrema klimatförhållanden, när de blir tvungna att flytta bort från deras traditionella områden som klimatflyktingar. Det betyder splittring mellan talarna av ett minoritetsspråk.
När man tvingas bort från det området sitt modersmål hör till, från de skogar och vattendrag dit språket tillhör, då tappar talarna en eller flera väsentliga domäner där använda sitt språk. I och med den nya omgivningen och talarnas splittring betyder det också att tillfällen att tala sitt språk inte längre finns. Förändringar i omgivningen kan förorsaka svåra ekonomiska, kulturella och psykologiska konsekvenser.
Det är lätt att förbigå denna synvinkel med en lat tanke ja men det handlar ju inte om så stort antal människor. Visste du att 5 % av världens befolkning hör till någon urbefolkning, det vill säga 370 miljoner människor? Minns du siffran 7 000 som jag nämnde i början, visste du att 4 000 språk utav de talas av urbefolkningar? Så det är inte ringa konsekvenser vi talar om i fall vi mister kulturer och språk.
Ett språk är mer än bara ett språk. Det innebär en hel värld med enstaka människors identitet, kultur och historia. Det är ett arv sedan tusentals år tillbaka, ett arv som är rotat i egna marker, ett arv som bär minnen och visdom, och det är något som inte går att ersätta.
Jonna Palovaara
Jag vill varmt tacka mina elever i Övertorneå för ert bidrag med fräscha tankar till temat och vår kontaktperson Jose från museet som vi har samarbetat med! Att bekämpa klimatförändring är sannerligen ett tema där det behövs samarbete.
Som källa och inspiration till denna bloggtext har jag använt Vi är planeten-digitala visningen av Norrbottens museum och klimatguiden.fi, en webbplats underhållen av Finlands miljöcentral, Aalto-universitetets forsknings- och utbildningscenter för samhällsplanering samt Meteorologiska institutet.