I rådgivningarna i Kolari, Pello och Övertorneå delas en meänkielisk bokkasse i år ut till alla nya babyfamiljer!
VISSTE DU?
Uttrycket käyä pyhissä pirtissä (att besöka den heliga stugan) är känt i Tornedalen och används när man ger sig av för att hälsa på ett nyfött barn och barnets familj. Förr i tiden tog man med sig ostsoppa och förklädestyg till den nyblivna mamman som hjälp i vardagen.(1)
Bakom Pyhän pirtin lukulahja finns min önskan om att den lokala språkformen, ”meän perän murtheen”, ska bevaras i gränsområdet. Man kan kalla språkformen för Torneådialekten inom de nordbottniska dialekterna eller för meänkieli. Benämningen spelar inte så stor roll, men sättet att tala gör det. Det är ju det som gör oss människor från våra trakter till dem vi är!
Som mamma till två små pojkar känner jag hur viktiga våra gemensamma lässtunder är för oss, också med tanke på barnets språkutveckling. Vid mitt förstfödda barns besök på rådgivningen i Kolari fick jag den nationella bokkassen Lukulahja lapselle. Kassen, som sammanställts av Läscentrum, delades ut på rådgivningar med stöd av Suomen Kulttuurirahasto åren 2019–2021. Det lyckade projektet har främjat läsning i barnfamiljer, och en fortsättning på projektet har skrivits in i den nya regeringens regeringsprogram, varvid finansieringen kommer från staten.
Att utveckla läskunnigheten i Västra Lappland är ett av bokkassens mål. Dessutom är målet att erbjuda mer jämlika möjligheter till tidig läsning i babyfamiljer i Tornedalen. Läsgåvan finansieras av kommunerna Kolari, Pello och Övertorneå genom kulturunderstöd.
I början av sommaren 2023 ringde jag upp Kolaris biblioteks- och kulturchef, Kyösti Satokangas, som jag känner sedan tidigare. Jag berättade att jag planerade en sådan här läsgåva, men dess form och perspektiv var ännu inte helt färdiga då.
Kyösti och jag delade oron över ungas försvagade läskunnighet och bristande intresse för böcker. Resultaten från den föregående Pisa-undersökningen hade kommit ett halvår tidigare. Enligt dem hade de finländska ungdomarnas poäng i läskunnighet sjunkit i 2022 års undersökning jämfört med resultaten från 2018. Även skillnaderna i läskunnighet mellan eleverna hade ökat.
Jag kan tänka mig att en bok skriven på den egna dialekten gör läsupplevelsen ett steg närmare en själv. Jag hoppas att de meänkieliska Plyppi-böckerna ska göra böcker och läsning lättillgängliga för både barn och föräldrar!
Förutom en barnbok på meänkieli innehåller kassen ett kartongark med 12 löstagbara ramskort på meänkieli. Ramsor främjar barnets språk- och talutveckling, och stunder med ramsor är viktiga för anknytningen och samspelet mellan barnet och föräldern. Ramsorna är tornedalska ramsor som jag har samlat in, bearbetningar av bekanta finska och svenska ramsor samt några som jag har skrivit själv.
Av de 10 Plyppi-titlarna valde jag just boken Plypin fästit till bokkassen, eftersom den presenterar många fåglar som kommer till Lappland för att häcka under sommaren. Fåglarnas och andra djurs läten blir bekanta för barnet när boken läses för dem. Välbekanta tonfall och ramsliknande rytmer fascinerar även de allra minsta lyssnarna, och på så sätt lär de sig att känna igen språkets ljud och rytm.
Jag lade till en ordlista på meänkieli och finska i boken för tydlighetens skull, eftersom den presenterar många gamla meänkieliska benämningar på fåglar och andra djur. De motsvarar inte nödvändigtvis alltid djurens moderna finska namn. Jag har sökt efter gamla lokala benämningar på fåglar, såsom kärpäsennäppääjä (’kirjosieppo’, svartvit flugsnappare) och lapinryyppönen (’lapinsirkku’, lappsparv).
I läsgåvans broschyr sammanställde jag dessutom 9 fördelar som visar varför läsning och högläsning är så viktiga. I bildspelet nedanför publikationen kan du läsa mer om dem! Härnäst får du se bilder på gåvoboken:
Jag hoppas att läsgåvan och dess innehåll ska bli kära och flitigt använda av tornedalska barn och föräldrar! Jag vill tacka de medverkande kommunerna och medlemmarna i deras bildningsnämnder för att ni ser stödet för läskunnighet som viktigt! Ett särskilt tack går ännu till Kyösti Satokangas i Kolari, Markus Koivumaa i Pello och Tommi Virtanen i Övertorneå!
I år når Pyhän pirtin lukulahja babyfamiljerna i kommunerna i mellersta Tornedalen, denna gång som ett försök. Min förhoppning är att fler kommuner i Lappland ska ansluta sig i framtiden. Det vore rohki soma!
Har du fått Pyhän pirtin lukulahja? Dela gärna din upplevelse på Instagram med #pyhänpirtinlukulahja!
(1) Källa: Karjalainen, Sirpa 2006. Kurtakko: kirjallisuutta, arkistolähteitä, havaintoja ja muistitietoa Kurtakosta. Rovaniemi, Lapin yliopistopaino. (Sidorna 10, 49)
Hej! Jag heter Jonna Palovaara och är utvecklaren bakom Pyhän pirtin lukulahja. Läs också på min webbplats om vad annat jag sysslar med i Tornedalen. Kontakta mig gärna – det vore trevligt att lära känna dig!
